Idag är det fyra veckor sedan Mia somnade in, kan inte fatta att det är sant. Kan inte först, vill inte förstå. Älskade Mia vad man ska man skriva, du förtjänar en hel bok, finns inte ord som breskriver hur mycket du har betytt för mig. Jag älskar dig mer än livet, jag trodde att den dagen du inte skulle vara här var dagen då jag skulle gå under, men man måste kämpa vidare och du kommer alltid att finnas kvar, för din plats i mitt hjärta kommer ingen att kunna ersätta. Jag älsakr dig Mia och vad ska man skriva tack för fjorton år, för alla promenader, skratt, kramar, pussar och snosar. Tack för all tröst när man inte orkade längre, kommer aldrig att glömma dig min trogna vän, tack för allt. Tack för att du funnits där för Alfons, han saknar dig, nicke med, alla saknar dig älskade vän.
Finns ingen som du, världens snällaste mjukaste lilla klumpeduns, ta hand om dig och hälsa till Casper från mig. Vi kommer att ses igen det vet jag, älskade du, min bara min Mia (`v`)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar